”Sverige ska bli bättre beredd på krig och kris”
Debattartikel av försvarsminister Peter Hultqvist och justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, Svenska Dagbladet, 30 maj 2018.
I dagarna landar broschyren "Om krisen eller kriget kommer" hos alla svenska hushåll. Broschyren är framtagen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, med stöd av bland andra Försvarsmakten, på uppdrag av regeringen. Syftet är att med konkreta råd om vad man bör ha hemma och en beskrivning av vad olika varningssignaler betyder öka kunskapen och stärka människors hemberedskap.
Samhällsutvecklingen har under de senaste decennierna gått åt två parallella håll. Å ena sidan är vårt samhälle starkare. Befolkningens hälsa är bättre. Vår motståndskraft mot sjukdomar är större. Våra kommunikationsmöjligheter är fler.
Å andra sidan har bland annat digitalisering, globalisering och näringslivets utveckling mot just-in-time gjort vårt samhälle mer sårbart. Regeringen har i den nationella säkerhetsstrategin, som beslutades i januari 2017, pekat ut åtta olika hot mot vår säkerhet: militära hot, informations- och cybersäkerhet, terrorism och våldsbejakande extremism, organiserad brottslighet, hot mot energiförsörjning, hot mot transporter och infrastruktur, hälsohot samt klimatförändringarna och dess effekter.
För att människor ska ha möjlighet att i ökad omfattning ta ansvar för sin situation i händelse av kris och höjd beredskap är det nödvändigt att vara väl förberedd. Många saknar i dag kunskap om hur de kan förbereda sig för olika kriser. Kunskapen om vad höjd beredskap innebär och hur människor ska agera i en sådan situation är också för låg.
I undersökningar som MSB gjort uppger en majoritet av de svarande att de har ett stort eller mycket stort ansvar för att vara förberedda på en större samhällskris. Närmare 80 procent tycker att frågor om säkerhet och beredskap är viktiga eller mycket viktiga. Samtidigt uppger ungefär 40 procent att de inte vet hur man kan förbereda sig och endast 11 procent uppgav sig ha gjort de förberedelser de tänkt och tror sig behöva. Välinformerade och förberedda människor skapar ett starkare samhälle. Vi ska öka kunskapen om hur man kan förbereda sig, stärka hemberedskapen och därmed öka tryggheten.
Att staten informerar befolkningen om vad som kan vara bra att tänka på i en kris är inget nytt. 1943 tog Statens informationsstyrelse på regeringens uppdrag fram broschyren "Om kriget kommer", som distribuerades till alla svenska hushåll och innehöll anvisningar och råd hur människor i Sverige skulle bete sig om landet hamnade i krig. Denna broschyr kom sedan ut i ett antal versioner fram till slutet av 1980-talet.
Sedan det kalla kriget upphörde har de försvarspolitiska inriktningsbesluten utgått från en stark tro på långsiktig fred och stabilitet i vår del av världen. Detta har inneburit en nedrustning av det militära försvaret, men även en nedmontering av de civila delarna av totalförsvaret.
På grund av det förändrade säkerhetsläget har regeringen nu brutit denna utveckling.
I juni 2015 beslutade riksdagen om en ny försvarspolitisk inriktning, Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp ska öka och förmågan i det samlade totalförsvaret ska säkerställas. Totalförsvar innefattar såväl militärt som civilt försvar, och handlar om samhällets totala förmåga att kunna hantera höjd beredskap och krig.
Fram till och med 2020 tillförs det samlade totalförsvaret ungefär 26,5 miljarder kronor. Av dessa är 1,3 miljarder kronor avsatta till det civila försvaret under perioden 2018–20. Det är den största investeringen i det civila försvaret på 20 år.
Regeringen har återaktiverat skyldigheten att genomföra mönstring och att genomgå grundutbildning med värnplikt. Gotland har återfått permanent militär närvaro och vi har beslutat att alla myndigheter med särskilt ansvar för civilt försvar ska krigsplacera den personal som behövs vid höjd beredskap.
Vi stärker krisberedskapen. Regeringen har gjort det möjligt att skicka Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) via sms till människor som befinner sig på en krisdrabbad plats. Vi har förstärkt SOS Alarms budget för att få ner svarstiderna till nödnumret 112 och har tillsatt en utredning som ska föreslå åtgärder för en mer likvärdig och effektiv räddningstjänst i hela landet. Arbetet med krisberedskap och civilt försvar ska hållas samman. Då kan vi steglöst intensifiera våra åtgärder.
Det är det förändrade säkerhetsläget över tid som ligger bakom den folder som nu går ut. Den är en del av den återupptagna planeringen av totalförsvaret. Det är vår bestämda uppfattning att samhället blir mer robust om fler har bättre kunskap om hur de ska agera i en krissituation eller om det värsta skulle hända och landet hamnade i krig.
Peter Hultqvist, försvarsminister
Morgan Johansson, justitie- och inrikesminister
Publicerad 30 maj 2018